En blogg om hälsa
Denna blogg handlar om att finna och behålla god hälsa när man är mitt i livet.
Sida 3
Gott Nytt År
31 Dec 2019
Vi önskar våra läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.
Det kan vara läge att satsa på att förbättra hälsan nu när man får en ny start. Det är inte bara ny start med nytt år utan även nytt decennium. En rekommendation är att sätta upp små mål som går att uppnå istället för att satsa på sådant som är lätt att misslyckas med. Till skillnader från andra saker vi söker framgång i behöver man inte satsa på radikala ändringar när det gäller hälsan. Hälsa är något man successivt bygger upp i små steg.
Du är välkommen att följa oss under 2020.
Qigong - en översikt
19 Dec 2019
Av MG
Är du nyfiken på att få veta mer om vad Qigong är? Kanske vill du prova på att träna qigong. Detta inlägg ger en överblick av det du behöver veta för att komma vidare.
Qigong är en flera tusen år gammal och hälsobringande träningsmetod från Kina. Qi betyder energi och gong betyder arbete. När man tränar qigong kan man säga att man arbetar med sina energier.
Olika qigongformer
Det finns tre olika qigongformer: medicinsk qigong, religiös qigong och kungfu-qigong. Den vanligaste formen som tränas av flest utövare är den medicinska qigongen med sina långsamma och mjuka rörelser. Religiös qigong och kung-fu qigong bygger båda på medicinsk qigong. När människor pratar om qigong hänvisar de oftast till medicinsk qigong.
Medicinsk qigong hjälper inte bara människor att övervinna sjukdomar som tex. reumatism och muskelstelhet. Den kan också förbättra funktionen hos olika organ i människokroppen genom att t.ex. stärka blodcirkulationen och därigenom stärka människans immunitet. Detta märker många som utövar qigong genom att de blir varmare i kroppen. Värmen i sin tur minskar smärtor och stelhet (cirkulationen ökar).
Syftet är att upprätthålla en normal energifunktionen i människokroppen. Detsamma gäller cirkulationen av blod och kroppsvätskor, som tex. lymfa. Qigong stärker utövarens energi och därmed stärks också organens funktioner i människokroppen. Detta gör det till en träningsform som är både förebyggande och behandlande.
Tillit och hälsa
29 Nov 2019
Av MJ
I föregående inlägg skrev jag om olika faktorer som ligger bakom hälsa och välbefinnande. En av faktorerna som inte kom med i det inlägget men som har viss betydelse är tillit. Tillit är ett fenomen som man kan studera på olika nivåer. De vanligaste är på individnivå och på samhällsnivå.
Individer med generellt låg tillit väljer att vara misstänksamma mot andra tills de har goda skäl att omvärdera individens avsikter. De väljer att vara misstänksamma mot företag, myndigheter och samhälleliga system. Nu visar det sig att människor med låg generell tillit mår något sämre än människor med hög generell tillit. Tillit är alltså en faktor för god hälsa och välbefinnande.
Att leva med bristande tillit innebär att man har svårt att lita på att personer och system gör det de säger att de ska göra. Detta gäller oavsett om det handlar om hur samhället kontrollerar oss eller när det handlar om nöjen.
Samhället kontrollerar oss genom lagar och polisen ser till att vi följer lagarna. Individer med låg tillit till samhället förväntar sig då att polisen ska vara korrupt och/eller kommer att anklaga individen för att bryta mot lagen fast hen inte har gjort det.
En person med låg tillit när det gäller nöjen kan få för sig att ett casino, när det var ett tag sedan personen vann något, har manipulerat systemet så att personen inte vinner mer.
I grunden ska alla kunna lita på att vi är lika inför lagen och att det går att lita på ett casino. Personer med låg tillit är de som kommer att ifrågasätta mest och det är också de som kommer att må sämst.
Framgångsfaktorer som ligger bakom hälsa och välbefinnande
17 Nov 2019
Av MJ
Det är säkert många som tänker sig att hälsa och välbefinnande är något man uppnår när man följer rätt diet, motionerar på rätt sätt i lagom omfattning, sover och återhämtar sig, får välgörande spa-behandlingar och har goda sociala kontakter. Jag vill framhäva att bakom alla dessa kloka beslut finns en rad faktorer som gör att vi vill välja rätt.
Jag har gått igenom forskning kring framgångsfaktorer som i någon mening kan förklara varför vissa människor mår bättre. I detta blogginlägg ska jag presentera de faktorer som kan bedömas som mest betydelsefulla.
De sju faktorer som sticker ut är:
- KASAM 25 %
- Optimism 20 %
- Emotionell stabilitet 15 %
- Passion 15 %
- Hopp 15 %
- Mål 15 %
- Medkänsla med sig själv 15 %
Procentsatsen efter varje faktor står för hur stor inverkan den enskilda faktorn som mest kan ha på hälsa och välbefinnande. Här nedan följer en presentation av vad varje faktor står för.
Stillasittande på jobbet
20 Oct 2019
Av MJ
Våra arbeten ser väldigt olika ut när det gäller rörelse och stillasittande. En forskargrupp där forskare från Högskolan i Gävle ingår har tittat närmar på hur mycket vi sitter och vilka yrkesgrupper som ligger sämst till.
Resultatet från studien togs nyligen upp i en artikel på DN. Se mer på denna länk om hur mycket vi sitter på jobbet.
Mätmetoder
För att kunna utföra sin studie som involverade flera hundra deltagare behövde forskarna ett bra mätinstrument. Numera har det utvecklats tåliga, och inte alltför dyra, rörelsemätare som man bär med sig på kroppen. Dessa har man på sig hela dagen. De kan registrera hur mycket man sitter still och hur mycket man rör på sig.
Många tidigare studier, t.ex. sådana som genomförs av SCB, baseras på självrapportering i enkäter. Det är många gångar man skriver att man rör på sig mer än man gör och lika många gånger som man tror att man sitter mer än man gör. Självskattningar är med andra ord inte så pålitliga.
Med det nya och mer pålitliga sättet att mäta rörelse och stillasittande får man säkra data att basera sitt resultat på.
Yrkesgrupper som sitter mest respektive minst
De yrkesgrupper som sitter mest på jobbet är busschaufförer som sitter 8-9 timmar per dag. Därefter kommer kontorspersonal som sitter 5-6 timmar per dag, lastbilschafförer som sitter ca 5 timmar per dag och maskinförare som sitter 4-5 timmar per dag.
De yrkesgrupper i studien som sitter minst är sophämtare med 2 timmar per dag, städare som sitter 2-3 timmar per dag och byggnadsarbetare som sitter ca 3 timmar per dag.
Vardagsmotion på jobbet
6 Oct 2019
Av MJ
Ett av våra främsta hälsoproblem är att vi är stillasittande långa stunder. Det händer på jobbet och det händer hemma. Under årens gång har det kommit förslag på hur man kan åtgärda detta.
Ståbord
Ett av de första förslagen som dök upp var skrivbord som går att ändra i höjdläge. Det innebär att man kan stå upp och jobba så länge man orkar. Det cirkulerade siffror på att man förbränner ungefär 20 procent mer när man står upp än när man sitter ned. Senare studier klarlägger att det är mindre.
Fördelen med ståbord är att man kan variera ställningen under dagen. För att inte sitta för mycket är det bra om man står ibland. När man står är chanserna också större att man tar några steg då och då. Ändringen i position är bra.
Gående möten
Möten på två timmar eller mer är typiska fall där man sitter länge och inte får någon direkt variation i ställning eller får någon motion. När man har möten i mindre grupper kan man istället ta mötet gående. Om innehållet i mötet är av ett sådant slag att man inte måste ha presentationshjälpmedel är det rimligt att planera gående.
Jag har personligen testat detta och det har gett ett bra utfall. Man är klar i huvudet samtidigt som man går så tankeverksamheten och bidragen till mötet blir ofta bra. Här får man definitivt motion samtidigt vilket ger positiva effekter i dubbel bemärkelse. Dels från mötets innehåll och dels för att motionen bygger upp kroppen och förebygger hälsoproblem på sikt.
Ta trapporna istället för hissen
Alla som jobbar i hus som har hiss gör det ofta lätt för sig och tar hissen även om man bara ska upp bara en våning. Ett råd är att ta trapporna så ofta du orkar och hissen endast när du inte orkar eller har ont i benen.
Anledningen till att man blir anfådd när man går upp för trapporna är för att det är ansträngande. Eftersom det är ansträngande får man en ordentlig genomkörare i kroppen med förhöjd puls och ökad andningfrekvens. Man förbränner också en del mer än om man tar hissen.
Man märker ganska snabbt när man tar trapporna istället för hissen att man blir mindre anfådd och att kroppen vänjer sig vid den extra ansträngningen. Gå gärna en våning till nästa gång.
Skrivbordscykel
Proteinrika snacks - vilka är bäst?
6 Sep 2019
Av: MJ
Sedan jag blev vegetarian har jag sökt proteinrika matvaror. Även snacks som chips och liknande har valts med omsorg. Vanliga chips innehåller 4-6 procent protein och 30-40 procent fett. Lantchips innehåller ca 8 procent protein och 27 procent fett. Alltså valde jag de chips som hade mer protein och mindre fett.
Av samma skäl valde jag jordnötsbågar och jordnötsringar. De innhåller mer protein och mindre fett än ostbågar. Curly jordnötsbågar innehåller 13 procent protein och 24 procent. Jordnötsringar från Estrella innehåller 12 respektive 24 procent.
De senaste åren har utbudet av snacks som är nyttigare ökat kraftigt. Jag har valt ut ett antal där tillverkarna särskilt har satsat på mycket protein, mindre fett och mer fibrer. De alternativ som är mest "nyttiga" behöver ju inte vara särskilt goda. Mina favoriter är därför en mix av nyttighet och god smak.
Snackbros gör ekologiska snacks med smak av ost eller jordnöt. De heter organic curls och är gjorda av kikärtsmjöl, rismjöl, majsmjöl och solrosolja. Bågarna med ostsmak innehåller även vasslepulver och ostpulver. Näringsinnehållet är 15 procent fett, 8.2 procent fibrer och 13 procent protein. Bågarna med jordnötssmak innehåller även jordnötsmjöl. Näringsinnehållet är 20 procent fett, 8.7 procent fibrer och 18 procent protein. Jordnötsbågarna innehåller mer av allt jämfört med ostbågarna.
Smaken på dessa snacks är ok. Bågarna med jordnötssmak smakar mycket jordnöt. Gott för den som gillar denna smak. De är väldigt krispiga, på gränsen till hårda. Det finns en tydlig antydan av kikärtor i smakbilden för bågarna med ostsmak. De är ändå lättätna. Konsistensen, främst frasigheten, är god. Att båda varianterna därtill är ekologiska kan ses av vissa som ett plus.
Barfotalöpning
23 Aug 2019
Av: MJ
I detta inlägg skriver jag inte som expert utan som entusiastisk amatör.
År 2011 tog jag upp löpningen på allvar efter flera år av fysisk inaktivitet. Normalt tycker jag om bollsporter som innebandy, tennis eller badminton. Dessa sporter kräver mycket av din fysik och är ofta dessutom nedbrytande för kroppen. Det är inte ovanligt att både motionärer och proffs får skador av att utöva dessa sporter. Att löpa kan däremot vara uppbyggande. I alla fall barfotalöpning.
Det är lustigt hur många reagerar på "nymodigheter" som något att vara skeptisk mot. Varför ska man springa med skor som inte ser ut som skor utan snarare som ett extra tunt lager skinn runt foten? Faktum är att barfotalöpning inte är en nymodighet alls utan det ursprungliga sättet att springa. Det fanns inte så mycket till skor att ha på sig när människan för många hundra tusen år sedan skulle springa ikapp sina byten.
Människan är en långdistansare
De som såg Usain Bolt när han var som bäst, när han slog världsrekord på 100 meter och 200 meter, kan lätt förledas att tro att människan är en snabb varelse. Inte ens den snabbaste av oss är en snabb sprinter jämfört med många andra arter. Det är på långa distanser vi har en chans.
Om man ska kunna springa långt och trötta ut sitt bytesdjur behöver man inte bara en fantastisk kondition, d.v.s. hög hjärt-lung-kapacitet, utan även ett sätt att springa som inte sliter på ben, leder och muskler. För 100 000 år sedan eller ens för 10 000 tusen eller 1000 år sedan fanns det inte löparskor med luftkuddar. Då fick man springa barfota eller med extra skinnsulor som man band fast runt foten.
För att kunna springa långt med bar fot måste man ha en teknik som tål stötarna vid varje fotisättning. Den tekniken har återuppfunnits för några decennier sedan för att de som vill ska kunna springa utan avancerad teknologi som fortfarande sliter på kroppen. Barfotalöpning sliter inte. Det kanske till och med bygger upp.
syra-bas-balansen - kontrovers eller konsensus?
14 Jul 2019
Av: MJ
Att äta basisk kost blev populärt runt år 2010, ungefär när jag själv blev intresserad, men redan då fanns det bland forskare en oenighet om vad basisk kost respektive sur kost har för effekter på oss människor. I detta inlägg ska jag gå igenom vad som är fakta, vad som är argumenten från förespråkare av basisk kost, vad som är motargumenten från skeptiska forskare och vad som eventuellt är en enande linje.
Eftersom det har blivit ”allmän kunskap” att citroner är basiska ska jag gå igenom vad alla påståenden står för på en vetenskaplig grund. Som det framgår är forskare inte eniga om allt men det de är oeniga om finns det också en vetenskaplig begreppsapparat för.
Fakta relaterad till syra-bas-balansen
För att fastställa om något är surt eller basiskt använder man sig av pH-skalan. pH står för potentz Hydrogen (enligt en ganska allmän uppfattning men det råder viss osäkerhet) som är tyska för vätets kraft. På engelska blir det the power of Hydrogen. Det man mäter med pH-värdet är koncentrationen av vätejoner i en substans.
Skalan går från 0 till 14. Man uppskattar pH 7 till att vara helt neutral, d.v.s. varken sur eller basisk, men det beror på olika faktorer, som t.ex. temperatur, var det exakta värdet för neutral ligger. Alla värden under 7 är sura och alla värden över 7 är basiska. Ett pH-värde på 0 är extremt surt och en hälsofara att vara i närheten av.
Vad är negativa joner och vilka är de positiva effekterna?
7 Jul 2019
Av: MJ
Det har pratats en del om negativa joner och att de är bra för välmåendet. Ibland kanske det pratas för mycket med för lite fakta att backa upp det med. Jag har därför valt att kolla upp vad det finns för forskning om effekterna med negativa joner. Först några ord om vad negativa joner är och hur det uppstår.
Molekyler, även atomer, kan ibland bli av med en elektron och ibland få en elektron. Eftersom elektron har negativ laddning betyder det att en molekyl som har en elektron mindre får positiv laddning medan en molekyl med en elektron extra får en negativ laddning. Det finns en rad molekyler som kan vara positivt eller negativt laddade. Det rör sig alltså inte om en speciell partikel utan en stor variation av partiklar.
Negativa joner finns i vissa miljöer och uppstår lättare på vissa platser. Generellt kan man säga att fallande vatten är synonymt med höga nivåer av negativa joner. Fenomenet kallas lenardeffekten och upptäcktes i slutet av 1800-talet. Vattenfall, regn och stora vågor på havet är typiska exempel på platser med mycket negativa joner. Jonerna uppstår när vattenmolekyl slår ihop och snor elektron av varandra. Detta sker i än högre grad när det rör sig om varmt vatten. Det är därför man tror att mängden nagativa joner är högre efter ett varmt sommarregn. En varm dusch borde kunna ha liknande effekt.
Hur du håller huvudet kallt i hög sommarvärme
3 Jul 2019
Av: MJ
Jag ska börja detta inlägg med att ge en bakgrund om den evolutionära utvecklingen av människans hjärna. Människan utmärker sig i fler avseenden när det gäller hjärnans storlek och kapacitet jämfört med andra arter. Detta bör man ha med i tankarna när man ska hålla huvudet kallt.
Den mänskliga hjärnan är inte störst i djurriket men den är störst i förhållande till kroppens vikt och volym. En stor hjärna är energikrävande och värmealstrande. För att hålla nere energiåtgången i hjärnan behöver man hålla den sval. I annat fall går energi åt för att hantera temperaturregleringen istället för att utföra det som hjärnan är bäst på, nämligen att tänka. Samtidigt behöver man hålla den sval för att den ska fungera godtagbart, vilket hjärnan inte gör om den blir överhettad. Det är dock svårt att hålla den sval när det är riktigt varmt. Svalkan behöver delvis komma utifrån. En trolig lösning, som vi har fått genom ett evolutionärt urval, är att hålla huvudet högt för att kunna hålla det svalt.
Tänk dig att du går barfota på en varm asfaltsväg eller på en varm sandstrand. En riktigt varm dag är underlaget så varmt att det bränns på fötterna. Om du med ledning av detta skulle gissa var det är varmast, några decimeter ovanför marken eller en och en halv meter ovanför marken, skulle du sannolikt gissa närmast marken. Om du gissar att det är varmast en och en halv meter över ytan för att värme stiger tar du inte hänsyn till att det alltid är varmast närmast den varma källan medan värmen avtar med avståndet.
En slutsats är att om vi människor hade gått på alla fyra hade vårt huvud kommit närmare den brännheta marken. Tack vare att vi går upprätt kommer vi visserligen liiiiite närmare solen men vi kommer längre ifrån marken som samlar värme på ett annat sätt än luften runt vårt huvud gör.
Evolutionsforskare har ganska nyligen kunnat konstatera att våra förfäder reste sig på två ben innan hjärnans storlek började öka. Tvåbentheten är alltså en god förutsättning för en större hjärna och framför allt att hålla hjärnan sval. I och med denna bakgrund har vi lärt oss något om hur man håller huvudet kallt och varför det är så viktigt.
Fyllig vegetarisk risotto
30 Jun 2019
Av: MJ
(Receptet är laktovegetariskt men kan enkelt bli vegan)
En av favoriträtterna här hemma är vår vegetariska svamprisotto. När jag bestämmer mig för att laga mat ska det finnas inslag av njutning i varje steg. Detta gäller särkilt när jag gör risotto.
Jag njuter av de fina råvarorna. I stort sett allt jag använder är ekologiskt (KRAV-märkt). Kantarellerna har jag vanligtvis plockat själv. Jag njuter av sammansättningen. Du kanske tycker att det är en konstig sak att njuta av men för mig handlar det om att jag har gjort en rätt så komplett på näringsämnen som möjligt och att ingredienserna gifter sig med varandra på det perfekta sättet.
Jag njuter av själva tillagningen. Det finns vissa saker jag gör som förhöjer smaken och bara vetskapen om detta får mig att må lite bättre. Att vara närvarande under tillagningen, helt fokuserad, för att få till varje detalj är tillfredställande i sig. Risotto är en av de rätter som inte tillåter att man lämnar den åt sig själv. Man måste hela tiden aktivt arbeta med hur rätten utvecklas. Det är inte som tomatsåsen som ska stå och småputtra i timmar för att smakerna ska växa fram utan snarare en halvtimmes full närvaro för att bygga upp smakerna. Vi kan kalla det matlagningens mindfulness.
Den slutliga njutningen är att äta maten som har just de smaker man har arbetat för att få fram. Jag njuter också av att andra njuter. Om maten är god för dem jag delar måltiden med får jag min belöningen med hela matlagningsprocessen.
Ingredienserna i vår svamprisotto är inspirerade från ett grundrecept och har sedan utvecklats för den sammansättning som vi gillar bäst.
Tryptofan och Serotonin - gör dessa ämnen oss mer glada och välmående?
29 Jun 2019
Av: MJ
Denna text tar upp ämnen som essentiella aminosyror, tryptofan, melatonin och serotonin.
Aminosyror är näst efter vatten de vanligaste byggstenarna i muskler och vävnader. De är också byggstenar för merparten av de signalämnen som cirkulerar i kroppen. Det finns över 500 kända aminosyror men de mest centrala och viktigaste är de 20 aminosyror som ingår i och bygger upp vårt DNA.
Essentiella aminosyror och protein
Kroppen kan skapa en rad olika aminosyror med hjälp av fria molekyler och atomer som finns tillgängliga i kroppen. De aminosyror som kroppen själv kan bygga upp kallas icke-essentiella aminosyror. Det finns också ett antal, närmare bestämt nio, som kroppen inte kan bygga på egen hand. Dessa kallas essentiella aminosyror och måste tillföras genom födan. De essentiella aminosyrorna är:
- Fenylalanin
- Histidin
- Isoleucin
- Leucin
- Lysin
- Metionin
- Treonin
- Tryptofan
- Valin
Förutom de essentiella aminosyrorna finns det sex aminosyror som kallas halvessentiella (villkorligt icke-essentiella). De kan i grunden skapas av kroppen på egen hand men under vissa förhållanden klarar kroppen inte av att tillverka tillräckligt mycket. Detta kan vara fallet hos prematurer då förmågan att skapa egna aminosyror inte är fullt utvecklad än. Då behövs ett tillskott genom födan. Det handlar om Arginin, Cystein, Glycin, Glutamin, Proline och Tyrosin.